Hej alla som läser detta!
Ja, då har det gått ytterligare dagar, där jag hunnit fundera över detta med fest, glädje, känslor för varandra bland annat. Men också om andra vardagliga ting.
Först så fick jag en fråga från en vän, som nyligen brutit upp från ett förhållande. Men där känslor finns kvar, vännen frågade mig hur länge ska såret i hjärtat finnas efter person man har älskat.
Ja, vad svarar man på en sådan fråga. Antingen tar det kort tid, men även längre tid än man räknat med. Ibland kanske det aldrig läker. Och vad gör man åt en sådan sak. Ja, jag är inte den person som kan svara på en sådan djup fråga, och frågan är vem kan ge ett konkret svar på denna fråga. Jag tror inte någon kan det, tiden får nog ha sin gång, och det får ta den tid det tar, och låta det läka efterhand.
En fundering jag haft i många år, när jag är ute i trafiken och kör. Vissa nyare bilmodeller har inte blinkers som standard. Eller hur ska man tyda det, eftersom många inte använder den. Det är en nödvändighet, som jag ser, för att vi som kör den tyngre trafiken ska kunna påbörja vår inbromsning i tid. Alla tjänar på detta enkla beteende. Tack till er andra som använder.
Så var det detta med fest och glädje. Jag fick den äran att bli inbjuden till ett fint bröllop härom veckan. Det var goda vänner från Burundi som skulle gifta sig i Katolska kyrkan i Vadstena. Jag fick också äran att fotografera dom. Det var en fest och glädje utan like, även inne i kyrkan under mässan visade dessa människor en glädje, bland annat när man sjöng avslutningspsalmen, blev det riktigt fart på en del kvinnor som enligt tradition, man dansade och sjöng. Det var så att närvarande nunnor smålog och någon visade lite med kroppspråket att det fanns lite rytm i henne. Men hon gjorde det i smyg.
Den sista fundering jag har denna gång, är alla dessa hundägare som numera har ett långt snöre, det kallas visst koppel, men man har ingen koll på omgivningen när hunden går på ena sidan av vägen och matte/husse går på andra sidan. Hur ska man komma förbi där?? Skärpning.
Dagens ord:
Ta dagen som den kommer, gläds åt det lilla, men skänk glädje till din närmaste vän när dom minst behöver det.
Jag skänker min tanke och glädje att ha en vän långt bort. Mahal kita
Kan inte undvara er att få se ett par bilder från bröllopet:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar